Bedömningsaspekter i alla ämnen Lgr11

Detta material är bearbetat från Skolverkets publikation Bedömningsaspekter.

Du får lära dig att tolka de olika betygsstegen. A, C och E.

1.     Att föra resonemang

2.     Begreppsförståelse

3.     Ge omdömen

4.     Föra diskussionen/resonemanget framåt

Ord:

•  Konkret/ konkretisera
• Problem/problematisera
•  Resonemang, diskussion, argument
• Underbyggda resonemang
• Logik, logisk
• Värdering
• För-och nackdelar
• Relevant
• Korrekt

1.1 Begreppsförståelse - I vilken uträckning använder du typiska ord och begrepp för det ämne du resonerar om? 

För ett A ska du: använda dig av väl fungerande begrepp

För ett C ska du: använda dig av relativt väl fungerande begrepp

För ett E ska du: använda dig av i huvudsak fungerande begrepp

För ett A ska du: ha god användning av begrepp

För ett C ska du: ha relativt god användning av begrepp

För ett E ska du: ha viss användning av begrepp

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna använda några relevanta begrepp på ett korrekt sätt.	För högre nivå ska du kunna använda fler relevanta begrepp på ett korrekt sätt. Du kan alltså inte använda massor av begrepp som du inte förstår. Du måste förstå begreppen för att kunna använda dem i rätt sammanhang.

1.2 Begreppsförståelse - Med vilken precision använder du ämnesspecifika begrepp?

För ett A ska du: använda dig av väl fungerande begrepp

För ett C ska du: använda dig av relativt väl fungerande begrepp

För ett E ska du: använda dig av i huvudsak fungerande begrepp

För ett A ska du: ha god användning av begrepp

För ett C ska du: ha relativt god användning av begrepp

För ett E ska du: ha viss användning av begrepp

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna använda ämnesspecifika relevanta begrepp. En del begrepp kan till viss del kan användas felaktigt eller oklart. Relationen mellan närliggande begrepp är oklar.	För högre nivå ska du kunna använda begreppen korrekt och tydligt.   Du kan till exempel göra skillnad på närliggande begrepp som stat, kommun och landsting.

  

2.1 Föra resonemang - Hur många led resonerar du i?

För ett A ska du: använda dig av väl utvecklade resonemang

För ett C ska du: använda dig av utvecklade resonemang

För ett E ska du: använda dig av enkla resonemang

För ett A ska du: använda dig av väl underbyggda resonemang

För ett C ska du: använda dig av relativt väl underbyggda resonemang

För ett E ska du: använda dig av till viss del underbyggda resonemang

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna konstatera enkel fakta och dra enkla slutsatser. Dina resonemang är enkla som till exempel "a leder till b därför att...."	För högre nivå ska du kunna resonera i flera led som i en kedja. "a leder till b, b leder till c, c leder tillbaka till a därför att..."

Fraser du ska använda:

·        "därför att.."

·        "det leder till...",

·        "eftersom...". 

2.2 Föra resonemang - I vilken omfattning konkretiserar du ditt resonemang?

För ett A ska du: använda dig av väl utvecklade resonemang

För ett C ska du: använda dig av utvecklade resonemang

För ett E ska du: använda dig av enkla resonemang

För ett A ska du: använda dig av väl underbyggda resonemang

För ett C ska du: använda dig av relativt väl underbyggda resonemang

För ett E ska du: använda dig av till viss del underbyggda resonemang

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna göra enkla resonemang. Du kan redogöra för ämnet utifrån en allmän hållning.	För högre nivå ska du kunna, ge exempel, göra jämförelser i tid och rum. Du ska kunna redogöra för orsakssamband och konsekvenser. Du kan ge stöd åt dina resonemang utifrån dina erfarenheter, vad du kan eller varit med om. Du nyanserar innehållet eller kommer med egna infallsvinkar på ämnet.

Fraser du ska använda:

·        ”xxx handlar till exempel om….”

·        ”Exempelvis…”

·        ”Händelsen xxx inträffade därför att…”

·        ”Händelsen xxx orsakades av…”

·        ”Om det hade varit jag….”

·        ”Till skillnad från mig/idag…”

·        ”I dagens samhälle…”

·        ”Jag känner igen mig, därför att…”

·        Jag tror att….”

·        ”Tack vare ….. blev det…”

·        ”Xxx påminner mig om… därför att”

·        ”Om jag hade befunnit mig på platsen hade jag…. eftersom”

2.3 Föra resonemang- Hur stor del av ett relevant innehåll behandlas i resonemanget?

För ett A ska du: använda dig av väl utvecklade resonemang

För ett C ska du: använda dig av utvecklade resonemang

För ett E ska du: använda dig av enkla resonemang

För ett A ska du: använda dig av väl underbyggda resonemang

För ett C ska du: använda dig av relativt väl underbyggda resonemang

För ett E ska du: använda dig av till viss del underbyggda resonemang

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna välja ut det som är viktigt och relevant.  Du har ett eller några få resonemang.  För en lägre nivå räcker det med om man lyfter upp något som är relevant, men det är inget krav på att man måste ha med de viktigaste aspekterna.	För en högre nivå ska du ha flera resonemang.   Större delen av innehållet du behandlar ska vara relevant och viktigt.  Flera resonemang blir i helheten mer utvecklat än om du enbart skulle ha ett resonemang att fundera kring.

  

2.4 Föra resonemang - I vilken omfattning problematiserar du ditt resonemang?

För ett A ska du: använda dig av väl utvecklade resonemang

För ett C ska du: använda dig av utvecklade resonemang

För ett E ska du: använda dig av enkla resonemang

För ett A ska du: använda dig av väl underbyggda resonemang

För ett C ska du: använda dig av relativt väl underbyggda resonemang

För ett E ska du: använda dig av till viss del underbyggda resonemang

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna redogöra för några enstaka för- och nackdelar,	För högre nivå ska du kunna växla mellan olika perspektiv och redogöra för flera för- och nackdelar. Ju mer du problematiserar desto högre nivå på uppgiften.

Fraser du ska använda:

·        "å ena sidan – å andra sidan"

·        "Fördelarna med...är..."

·        "Nackdelarna med...är..."

·        ”dels är…. dels är….”

  

2.5  Föra resonemang - I vilken omfattning drar du relevanta slutsatser i sitt resonemang?

För ett A ska du: använda dig av väl utvecklade resonemang

För ett C ska du: använda dig av utvecklade resonemang

För ett E ska du: använda dig av enkla resonemang

För ett A ska du: använda dig av väl underbyggda resonemang

För ett C ska du: använda dig av relativt väl underbyggda resonemang

För ett E ska du: använda dig av till viss del underbyggda resonemang

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna dra några få slutsatser som hör till ämnet.	För högre nivå ska du dra flera relevanta slutsatser. Slutsatserna ska kännetecknas av komplexitet, generalisering och träffsäkerhet. För en högre nivå ska du även värdera dina egna slutsatser, tycka och säga någonting om dem.

2.6 Föra resonemang - I vilken omfattning använder sig eleven av ämnesspecifika begrepp med precision i sitt resonemang?

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna använda dig ord och språk som hör till ämnet. Du använder fler relevanta begrepp på ett korrekt sätt. Du kan alltså inte använda massor av begrepp som du inte förstår. Du måste förstå begreppen för att kunna använda dem i rätt sammanhang.	För högre nivå ska du kunna använda begrepp och ord på ett korrekt sätt och dessutom skilja på närliggande begrepp som stat, kommun, landsting.

Fraser du kan använda:

Använd begreppet så att det syns att du förstår det

·        I Sverige lever vi i en demokrati, därför att

·        Sverige sägs vara ett jämställt land, ändå tar kvinnor ut flera föräldradagar än män

Förklara begerepet inom parantes

·        I Sverige lever vi i en demokrati (folkstyre på grekiska)

·        Sverige sägs vara ett jämställt (lika fördelning mellan kön) land, ändå tar kvinnor ut flera föräldradagar än män

2.7 Föra resonemang - I vilken omfattning underbygger du ditt resonemang med hjälp av korrekt fakta, logik, exempel och egna erfarenheter?

För ett A ska du: använda dig av väl utvecklade resonemang

För ett C ska du: använda dig av utvecklade resonemang

För ett E ska du: använda dig av enkla resonemang

För ett A ska du: använda dig av väl underbyggda resonemang

För ett C ska du: använda dig av relativt väl underbyggda resonemang

För ett E ska du: använda dig av till viss del underbyggda resonemang

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna använda korrekt fakta, exempel och egna erfarenheter i dina resonemang.	För högre nivå ska du kunna bygga dina resonemang med hjälp av relevant fakta, exempel och egna erfarenheter. Dina resonemang ska följa en röd tråd och vara logisk. Väl underbyggda resonemang är logiska och tydliga.

  

3.1 Ge omdömen - I vilken utsträckning är du konkret i dina omdömen? 

För ett A ska du: ge väl utvecklade omdömen 

För ett C ska du: ge utvecklade omdömen 

För ett E ska du: ge enkla omdömen 

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna ge omdömen som är konkreta med exempel. Enklare omdömen kännetecknas av att de är "allmänt hållna" och ibland övergripande. Det vill säga att man upprepar bedömningsmallens kriterier, inte ger exempel eller är abstrakta som "du kunde varit tydligare", utan att ge ett exempel på vad man menar.	För högre nivå ska du kunna ge konkreta, mer detaljerade och tydligare omdömen.

  

3.2 Ge omdömen- I vilken utsträckning är värderingarna underbyggda/sakliga? 

För ett A ska du: ge väl utvecklade omdömen 

För ett C ska du: ge utvecklade omdömen 

För ett E ska du: ge enkla omdömen 

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna uttrycka värderingar och åsikter som är sakligt grundade.  Enklare omdömen kännetecknas av eget tyckande (subjektiva värderingar) som: "jag tycker...".	För högre nivå ska värderingarna i mer utvecklade omdömen kännetecknas av att de är sakliga och ofta grundade i fakta eller principer i ämnet.

Fraser du ska använda:

·         "Jag tycker...". 

·         "Enligt Dagens nyheter...."

·         "Jag har läst att..."

·          "Enligt statistik..."

·         ”Utifrån bedömningsmallen..”

4.1 Föra diskussionen/resonemangen framåt - Vilken innehållslig bredd har diskussionen/resonemanget/samtalet?

För ett E ska du: till viss del föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett C ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett A ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt och fördjupa eller bredda tankegången

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna beröra någon eller några stycken fördelar och nackdelar.	För högre nivå ska du behandla det innehåll som är relevant att ta upp i diskussionen. Alltså att lyfta fram det viktiga. Det kan handla om att jämföra flera fördelar och nackdelar.

  

4.2 Föra diskussionen/resonemangen framåt - I vilken utsträckning kan du konkretisera det du vill få sagt i diskussionen/resonemanget?

För ett E ska du: till viss del föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett C ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett A ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt och fördjupa eller bredda tankegången

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna ge exempel och på ett konkret sätt förklara ditt resonemang.	Du ska också kunna redogöra för helheter och detaljer eller mellan konkreta exempel och generella mönster.  I en bildanalys kan du till exempel förklara bildens fysiska aspekter som färg, form, innehåll. Du ska kunna röra dig mellan det konkreta och abstrakta i och form. diskussionen/resonemanget.

Fraser du ska använda:

Vad föreställer bilden? Du ska också kunna säga något om bildens budskap utifrån helheten och även detaljerna. Målningen "Storm på havet" föreställer ett skepp i en storm på havet. Det är fiskmåsar som cirkulerar runt skeppet, det måste betyda att skeppet är nära land. Det kan vara exempel på hur du konkretiserar vad du faktiskt ser och dina slutsatser. 

4.3 Föra diskussionen/resonemangen framåt - I vilken utsträckning kan du problematisera?

För ett E ska du: till viss del föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett C ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett A ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt och fördjupa eller bredda tankegången

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna redogöra för olika sidor av en tanke/åsikt.	För att nå en högre nivå ska du kunna byta perspektiv i diskussionen/resonemanget, du ska kunna "vrida och vända" på ett problem.

Fraser du ska använda:

·        "Å ena sidan..., å andra sidan..."

·        Låt oss säga att du diskuterar abort med tre klasskompisar. Du är för abort och anser att alla ska få bestämma över sin egen kropp är viktigast. Dina klasskompisar är mot abort eftersom de tycker att allt liv är heligt eftersom det är Gud som skapar liv, den andra är emot abort eftersom hen tycker att alla barn ska ha rätt att leva. Du står fast vid din åsikt att alla ska få bestämma över sin egen kropp men du kan ha förståelse för dina klasskompisars argument. "Jag förstår att man inte lättvindigt ska kunna utföra aborter hur som helst, allt liv har ett värde men....."

  

4.4 Föra diskussionen/resonemangen framåt - I vilken utsträckning fördjupar du diskussionen/resonemanget i flera led?

För ett E ska du: till viss del föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett C ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt

För ett A ska du: föra diskussionen/resonemanget framåt och fördjupa eller bredda tankegången

Du ska kunna:	För högre nivå ska du kunna:
Du ska kunna föra ett resonemang i flera steg. Tänk dig att du argumenterar och har två argument för en åsikt. Man bör förbjuda godis i skolan, 1: för att socker är onyttigt och 2: för att sockertoppar stör koncentrationen från skolarbetet.	För högre nivå ska du kunna föra ett resonemang i flera sammanhängande led. Du ska kunna foga samman delar till en helhet. Du ska kunna synliggöra dolda strukturer eller perspektiv.

Fraser du ska använda:

• "därför att..."
• "det leder till...",
• "det händer på grund av..."
• "eftersom..."

Lektionsförslag: Litteraturhistoria genom en podcast

Lektionsförslag: Litteraturhistoria genom en podcast

Litteratursamtal - genom eget podcastprogram via programmen Audiacity eller Soundcloud. 
@braneback tipsar om programmet Audacity i sin nybörjarguide för flippande lärare på sin blogg Kilskrift. Hon tipsar även om  Beginner’s Guide To Setting Up Your Own Podcasts samt Online Audio Cutter  som är ett onlineverktyg för att klippa ljudfiler. Vi får diskutera regler kring publicering, upphovsrätt, spridning med mera (från @braneback nybörjarguide - Kilskrift). 

Hur kommer arbetet se ut?

Detta arbete kommer att fortlöpa under hela läsåret.  En epok kommer att kräva ungefär 3-4 lektionstimmar med förberedelse och återkoppling. Samt 30-60 minuters redovisning per grupp.Vi använder en till två lektioner för att ha förberedande tid till redovisningen. Redovisningslektionen sker utanför lektionstid.  Feedback och utvärdering sker på en och samma lektion av samtliga grupper, eventuellt två lektioner beroende på hur många grupper det är i varje grupp samt om jag ska lyssna tillsammans med eleverna eller alla grupper lyssnar samtidigt utifrån varsin länk. Eleverna kommer att vara grupper om 4. 

Eleverna får vara samma grupp halva tiden sen konstruerar jag om grupperna. Det grundmaterial jag utgår från är en lärobok. Detta material har jag gjort om till färdiga kompendier för varje epok med faktafrågor och diskussionsfrågor. Utöver det tillkommer det ordlistor/ordmoln, individuella texter (antingen utanför grundmaterialet eller så får de ansvara för var sitt avsnitt i grundmaterialet). Till varje epok finns det ett utdrag ur en urkund. Denna ska alla läsa och diskutera utifrån mallen "Analys av skönlitterära texter" en mallen har jag konstruerat själv och är utformad efter kursplanen. Denna mall kommer att utgöra grunden för hela podcasten. Alla elever får en gemensam introduktion och gemensam faktatext. Sedan får eleverna varsin text. 

Innan de kommer till inspelningen ska eleverna:

1. Kolla på flippen om epoken, exempelvis ett avsnitt ut Hej litteraturen som finns på utbildningsradion
2. Delta i introduktion och inledande diskussion och intresseinfångning
3. Gemensam läsning av gemensam faktatext och urkund- utgå från de olika lässtrategierna: ställa frågor, reda ut oklarheter, förutsägelse och förförståelse
4. Eventuellt kolla på flippen om den egna texten
5. Svara på frågor att fundera över
6. Läsa sammanfattningen/skriva en sammanfattning
7. Förstå diskussionsfrågan/skriva en diskussionsfråga samt förbereda en egen åsikt
8. Öva in sitt manus - individuell träning på uttalet och prosodi. Tänk ut vilka ord du vill betona!

Inspelning

Varje elev får prata i 5-7 minuter. Så ska de prata om sin text samt vara samtalsledare för en diskussionsfråga. Modellen är snarlik den de möter på nationella provet, vilket gör dem väl förberedda på den när det är dags för det. Jag som lärare använder en liknande bedömningsmall under inspelningen och antecknar efter en liknande mall från de nationella proven. Denna struktur nedan ska eleverna följa:

1. Hälsa alla välkomna till programmet
2. Läsa upp sammanfattningen
3. Sammanfatta texten
4. Berätta sina svar på frågor att fundera över
5. Läsa och förklara diskussionsfrågan
6. Säga sin åsikt eller fördela orden till någon annan
7. Låta alla komma till tals
8. Sammanfatta diskussionen
9. Tacka för att alla medverkat i programmet. 
10. När alla har varit samtalsledare ska de svara på några frågor efter en specifik mall som rör hur samhället såg ut och varför man skrev som man gjorde på den tiden. Vad är likheten mellan texterna?

Efter inspelningen

1. De får ta del av sina omdömen via ett youtubeklipp/personlig feedback muntlig eller skriftlig.
2. Eleverna samlas och lyssnar på sitt program och svarar på frågor (ibland muntligt, ibland skriftligt).
1. Hur är tydligheten?
2. Hur är innehållet?
3. Kommer alla till tals?
4. Ställer man frågor? 
5. Används argument/resonemang i flera steg?
6. Hade alla förstått texterna?
7. Vad har ni lärt er om epoken?
8. Har ni utvecklat språket?
9. Källkritik
10. Eleven får ett omdöme på hur hens förmåga att analysera och reflektera över sin egen språkutveckling.

Prosodi i längre yttranden

Kolla på filmen och lär dig hur man betonar ord i en längre mening. Man ska ju inte betona alla ord i en mening. 

Prosodi

Här kan du se min video om svenskans tonaccenter!

Eller Klicka här!

Lär dig svenska med TuneWiki

Lektionsförslag: Utan dina andetag

En bra vokabulärövning samt uttalsövning är att samtala och lyssna på låtar genom TuneWiki genom Spotify. 

Låttexten är skriven av Joakim Berg och har framförts av Kent och Sanna Nilesen bland andra. Genom att lyssna på en låttex får man en melodi till orden och gör dem enklare att memorera (för vissa). 

Har fått denna idé från Sara Lövenstam 10 lektioner i språkdidaktik - Lektion 1: Öva ord och uttal med karaoke. 

Metaplanering

Var/ När? I klassrummet, eleverna kan få förarbetet som flippläxa
Varför? Vokabulärövning, uttalsövning, talövning, läsövning.
Hur? Lyssna på en låt genom TuneWiki.

Vad?

LÄSA

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

   SKRIVA

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

TALA

•  Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

SPRÅKBRUK

• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

• Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord.

•  Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.

•  Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

•  Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. 

• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. 

Lektionsplanering

Innan vi lyssnar på låten

Först har jag gjort ett ordmoln via Wordle. Titta på min låttextwordle här. 
Därefter har jag många möjligheter. Syftet är att väcka intresse för texten innan de får komma in i texten och innan de ens får se texten i ens helhet.Samtala om de olika lässtrategierna. Genom ordmoln kan man få en förförståelse av texten och arbeta med förutsägelser.

• Jag kan låta eleverna titta på ordmolnet och gissa vilken typ av text det är. 
• Vi kan kolla på verbens tempus för att få ledtrådar om vad det är för text.
• Eleverna kan få diskutera vilken känsla de får av orden. Är det en glad eller ledsen text?
• Är det någon som har hört sången förut?
• Kan du gissa vad den kommer att handla om?
• Eleverna kan testa sig själva om de förstår de stora orden, ju större orden är desto oftare förekommer  de i en text.

Vi lyssnar på låten

• När vi lyssnar på låten spelar jag upp den i TuneWiki genom spotify så att man kan se texten samtidigt.
• Man kan skriva ut texten till eleverna.
• Lyssna flera gånger och ge en nyckel för varje gång ni lyssnar på låten.

Efter vi lyssnar på låten

Efter vi har lyssnat på låten finns det återigen många alternativ.

ELEVDISKUSSION

• Eleverna får diskutera innebörden av de specifika, små orden i molnet. Vad betyder fjäderlätt? Det är ett sammansättningsord, förstår man ordet om man förstår ordet fjäder, och ordet lätt? Om vilka andra saker kan man använda samma adjektiv om? Hur används ordet i låten? 
• Hur uttalas texten. Är det några specifika ord med uttalsfällor? 
• Vilka ord betonas?
• Mjuka och hårda vokaler smittar av sig på konsonanterna: /k/ i känner
• Långa vokaler och konsonanter: huud, drömmmmarna
• Sammansättningsaccent: ögonlock, fjäderlätt, genomskinlig, andetag
• sje-ljudet: genomskinlig
• Reduktioner: och reduceras till /å/

HÖGLÄSNING

• Eleverna kan spela in en egen högläsning av texten, eller bara läsa den för varandra, eller sjunga den tillsammans. 

SKRIVA

• I TuneWiki kan man designa fraser ur låttexten och dela. De kan göra en "masterpiece" och skriva en kommentar i kommentarsfältet om sången. 
• Vad handlar sången om? Vad har du för tankar om texten?  Detta kan vara en bra avslutning att sitta i samtalsgrupper efter att de har fått skapa en "masterpiece". Spela in en pod eller ett radioprogram, låt eleverna bestämma temat, eller låt dem skriva en anslagstavla om låten med tankar. 

KÄLLKRITIK

• Vem har skrivit låten? Sanna Nielsen är inte den första som sjunger den texten. 
• Hur fungerar upphovsrätt? 
• Får man göra en egen version och publicera på internet? Måste man fråga Joakim berg först? 
• När du publicerar dina citat/fraser på din "masterpiece" kan du då ändra texten?

UTVÄRDERING- VAD HAR DU LÄRT DIG?

• om källkritik,
• om uttal, 
• nya ord,
• om hur man kan läsa en text, 
• om digitala verktyg - kommer du använda dig av dem på fritiden? Wordle, TuneWiki, Masterpiece? Pod? 
• Vad tyckte du om arbetssättet?
• Vad kan DU göra för att fortsätta lära på detta sätt på fritiden?